Seminarium om biologisk mångfald i Rosendal 2011

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2011-06-21
Så här arbetar skogsindustrin med biologisk mångfald

Frågan om biologisk mångfald har börjat engagera på nationell likväl som på internationell nivå. Hur ser människans påverkan på våra skogar ut och hur ställer sig skogsindustrin till frågan om biologisk mångfald?

Var: Rosendals trädgårdar i Stockholm

När: 31 maj kl. 14.30. Vi avrundar vid 16.30 med rosévin i den vackra fruktträdgården.

Skogsindustrierna presenterade nyligen sin rapport - Levande Skogar - om biologisk mångfald i det svenska skogsbruket. För första gången ges en samlad helhetsbild av den biologiska mångfalden utifrån den svenska skogsnäringens perspektiv. Rapporten baseras på tillgänglig fakta och visar på såväl framgångar som tydliga behov av ytterligare åtgärder. Resultatredovisningen tar avstamp i en antal kriterier för att ge en så heltäckande bild av skogsnäringens naturvårdsarbete som möjligt.

Under två timmar i Rosendals trädgårdar presenteras mångfaldsrapportens resultat, skogsindustrins drivkrafter för att arbeta med frågan liksom kundernas krav när det gäller tydliga regelverk och uppföljning. En bild ges också av aktuellt kunskapsunderlag och den politiska agendan såväl nationellt som på EU-nivå.

I ett avslutande samtal diskuteras hur den svenska skogsbruksmodellen kan medverka till att nå uppsatta mål nationellt och inom EU.

Program:

Marie S. Arwidson, vd för Skogsindustrierna inleder med en kort bild av skogsbrukets historik som format dagens skogar.

Mårten Larsson, Skogsdirektör på Skogsindustrierna, presenterar mångfaldsrapporten ”Levande skogar”.

Mats Sandgren, Skogsdirektör på SCA, beskriver hur arbetet med biologisk mångfald ser ut i ett företag som SCA och varför det är viktigt för företaget. Medverkar gör även chefen för EU-kommissionens representation i Sverige Pierre Schellekens på TetraPak, Marie Uhrwing, på Miljömålsberedningen och Hjalmar Croneborg på Artdatabanken.


Sverige föredöme när det gäller biologisk mångfald

Marie S. Arwidson, VD för Skogsindustrierna och Mårten Larsson, Skogsdirektör.


– Blunda, uppmanade Skogsindustriernas VD Marie S Arwidson sin publik.

På plats på Skogsindustriernas seminarium om biologisk mångfald, under Rosendals fruktträd i Stockholm, var en skara politiker, akademiker och näringslivsrepresentanter: Erik Sollander, Skogsstyrelsen, Ann Lorentzon, Innventia, Per Olsson, Naturvårdsverket, Anneli Josefsson, Miljödepartementet, Björn Lyngfelt, SCA, och många fler.

– Blunda, och föreställ er ett svartvitt foto av ett svenskt landskap i slutet av 1800-talet. Det ryker ur den utarmade marken, som bearbetas med hackor och spadar av några män och kvinnor. Det finns nästan inga träd.

Mårten Larsson, Skogsdirektör på Skogsindustrierna, fyllde i.

– I slutet av 1800-talet var stora delar av Sydsverige nästan helt avskogat. I vissa trakter täcktes bara 13 procent av arealen med skog. Det var under den här tiden som man började förstå att trädförrådet inte är oändligt. Att ett långsiktigt skogsbruk kräver återplantering.

Idag är 67 procent av Sverige täckt av skog. Och vi återplanterar fler träd än vi avverkar.

– Vi vårdar verkligen skogen, sa Marie S Arwidson. Vi kan med stolthet konstatera att vi har ett gott rykte internationellt.

Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige.


I ett europeiskt perspektiv ligger Sverige verkligen i framkant. Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige, tecknade en bister bild av tillståndet för den biologiska mångfalden i EU som helhet.

EU har visserligen redan uppnått ett viktigt mål som världens länder kom överens om i Japanska Nagoya förra året: att 17 procent av jordens land- och vattenområden ska skyddas från exploatering till 2020. Men samtidigt har den biologiska mångfalden hamnat i skuggan av klimatfrågan, och som ett resultat har EU misslyckats med att uppnå de flesta av sina mål på detta område. Var fjärde europeisk art hotas idag av utrotning.

Den svenska skogsbruksmodellen har sitt ursprung i 1903 års skogsvårdslag. Ett annat viktigt steg togs 1993, när riksdagen beslutade att jämställa Skogsvårdslagens miljömål med produktionsmålet. Ett uttryck för detta är de så kallade miljökvalitetsmålen med etappmål som anger inriktningen på det svenska miljöarbetet.

De flesta av dessa skulle vara uppnådda 2010. Det var alltså för att utvärdera skogsbolagens egen insats som Skogsindustrierna nyligen släppte rapporten Levande skogar – om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden.

Mats Sandgren, VD på SCA Skog.


Mats Sandgren
, VD på SCA Skog, sammanfattade slutsatserna.

– De flesta av de politiska målen, alltså miljökvalitetsmålens etappmål, har vi klarat med råge. Det är bara målet för areal med föryngrad lövskog som vi inte har nått – och där är det egentligen för tidigt att utvärdera vårt arbete. Jag vill passa på att påpeka att skogsbolagen spenderar mycket pengar på naturvård. Bara SCA investerar ungefär två hundra miljoner kronor per år. Och vi utgör bara tio procent av branschen. 

När det gäller företagens egna mål – som går utöver det lagen kräver – är bilden lite mer splittrad. Vissa mål är uppnådda medan andra har en bit kvar.

– Speciellt när det gäller målet för vattenhänsyn får vi hemläxa. Vi åstadkommer för mycket körskador och liknande i skogen. Här finns det en bra policy – men vi måste bli bättre på att implementera den, sa Mats Sandgren.

Hjalmar Croneborg från ArtDatabanken.


Hjalmar Croneborg
från ArtDatabanken höll med om att skogsbruket har blivit mycket bättre på att värna livsmiljöer och arter. Han välkomnade också Skogsindustriernas rapport som slår fast att skogen ska brukas så att alla arter i det svenska skogslandskapet kan fortleva. Det långsiktiga målet, tillade han, måste dock vara att den biologiska mångfalden ska öka – och där är vi inte än.

Marie Uhrwing, huvudsekreterare för regeringens miljömålsberedning.


Marie Uhrwing
, huvudsekreterare för regeringens miljömålsberedning, konstaterade att arbetet med att ta fram nya miljökvalitetsmål ännu inte har påbörjats, men att en grundtanke är att miljöpolitiken ska ge så mycket miljönytta för pengarna som möjligt. Inför arbetet med att utforma de nya miljökvalitetsmålen välkomnade hon skogsbolagen till dialog.

Relaterade länkar

2011 / Biologisk mångfald