Fem myter om skogen

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2014-03-18
Skogen skövlas. Granskogen tar över. Kalhyggena blir bara fler och fler.

Så framställs svenskt skogsbruk ofta i medierna, men bilden stämmer inte. Potentialen för biologisk mångfald i skogarna är mycket bättre än för bara 20 år sedan.

Myt 1.  Skogen är på väg att ta slut

För drygt 100 år sedan var nästan all skog hårt avverkad eller sedan länge ersatt av betesmark. I början av 1900-talet var virkesförrådet (skogskapitalet) i Sverige på väg att ta slut. 

Med ny lagstiftning 1903 och en allmän normförändring, räddades den långsiktiga, uthålliga avverkningen samtidigt som virkesförråden ökade. I dag finns dubbelt så mycket skog som för hundra år sedan och virkesförrådet växer för varje år. Lagstiftningen har uppdaterats flera gånger och vi har i dag en positiv balans mellan produktion och avverkning. Det är det växande virkesförrådet ett kvitto på.

Myt 2. Gammelskog skövlas

Fel. Tvärtom ökar andelen gammal skog. Bara sedan 1998 har arealen gammal skog ökat med 50 procent (äldre än 120 år i södra respektive 140 år i norra Sverige) enligt Riksskogstaxeringen. De frivilliga och formella avsättningarna i kombination gör att arealen gammal skog också ökar i en allt snabbare takt. 

Även äldre lövrik skog ökar. Riktigt grova lövträd (grövre än 45 cm) har exempelvis ökat med 80 procent det senaste decenniet.     

Myt 3. Kontinuitetsskogsbruk är bättre än slutavverkning

Metoden kontinutitetsskogsbruk, det vill säga att utvalda träd avverkas när de är mogna, användes i Sverige i stor utsträckning fram till för drygt 50 år sedan. De restskogar som blev resultatet var av dålig kvalité och med låg tillväxt. Många ljusälskande träslag, exempelvis björk och asp hade svårt att konkurrera. Det blir helt enkelt mest gran kvar.

Ett utvecklat trakthyggesbruk, det vill säga slutavverkning, ger fler träslag möjlighet att frodas. Den generella hänsynen på hyggena har dessutom blivit mycket bättre. Ett exempel är att mängden kvarlämnad döda och levande träd har ökat vilket främjar den biologiska mångfalden.

Myt 4. I Sverige bedrivs plantageskogsbruk.

Dagens svenska skogsbruk skapar en blandning av många träslag. Den förändrade synen på skogen sedan 1993, certifieringen av skogsbruket och generell naturhänsyn, har bidragit till mer blandade skogar.

Under perioden 1950-1980 bedrevs ett betydligt intensivare skogsbruk än i dag. Under denna period minskade andelen lövträd i skogen och resultatet är på många håll stora enhetliga gallringsskogar. I dag är läget helt annorlunda. Efter röjningar har man lika stor andel lövträd som barrträd och i det certifierade skogsbruket lämnar man ofta lika stor andel löv kvar efter gallring som före gallring. Resultatet blir skog som om 10-20 år kommer ha en helt annan diversitet än gårdagens gallringsskogar.

Myt 5. Biologisk mångfald blir allt sämre!

Det var sant fram till 1993 då en ny och framsynt skogspolitik jämställde produktions- och miljömålen. Den ekologiska leveranstiden är lång, men redan syns goda effekter av det nya synsättet när det gäller avsättningar av skog och miljövänligare avverkning.

Tack vare en utvecklad naturhänsyn har potentialen för den biologiska mångfalden de senaste 20 åren förbättrats betydligt.

Många arter är fortfarande hotade, men det beror främst på andra förändringar i miljön och på historiska orsaker i skogsbrukandet, samt orsaker kopplat till jordbrukets förändringar.

Skogsindustriernas övergripande mål är tydligt: Vi ska bruka skogen så att alla arter i det svenska skogslandskapet kan fortleva.

Kontakt

Mårten-Larsson.jpg
Mårten LarssonSkogsdirektör Chef näringspolitiska avdelningen08-762 79 72