Skogsindustrin

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2010-01-06
Skogsindustrin är en viktig del i arbetet för hållbar utveckling. Skogstillgångarna i Sverige utgör basen för den svenska skogsindustrin. Ur klimatsynpunkt är skogsresursen mycket värdefull: växande skogar binder koldioxid, och träbaserade produkter fortsätter att lagra koldioxid under hela sin livslängd. Dessutom kan skogindustrins produkter ersätta andra fossilbaserade material.

Skogsindustrin är den störste producenten och användaren av biobränsle i Sverige. Flera skogsindustriföretag har engagerat sig i energiproduktion av såväl elenergi som bränsle. Returfiber är en allt viktigare råvara i papperstillverkningen.

Skogsindustrin¹ spelar en relativt större roll i den svenska ekonomin än vad fallet är i övriga EU-länder, med undantag för Finland. Av svensk industris sysselsättning, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 10 – 12 procent. Andelen av den svenska varuexporten är 11 procent. I flera län svarar skogsindustrin för 20 procent eller mer av länets industrisysselsättning. Skogsnäringen utgör i storleksordningen tre procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP).

Skogsnäringen² har identifierats som ett starkt kluster i Sverige. Samarbete sker med leverantörer inom maskin- och kemiindustrin, transportsektorn, IT-industrin, byggsektorn med flera. Forsknings- och utbildningsväsendet är viktiga parter i klustret. Genom samarbetet genereras sysselsättning och utveckling av kunskap och kompetens i hela klustret.

Sverige är globalt en skogsindustriell stormakt. Den svenska skogsindustrin är starkt exportinriktad. Av massa- och pappersproduktionen exporteras över 85 procent, och motsvarande för sågade trävaror är nära 70 procent. Sverige är väldens näst största exportör sammanlagt av papper, pappersmassa och sågade trävaror. Sveriges massa- och pappersindustri är Europas tredje största, efter Tyskland och Finland. Den täcker nästan en tiondel av EU-ländernas pappersbehov. Den spelar en avgörande roll i Europas fiberförsörjning genom sin övervägande färskfiberbaserade produktion. Även den svenska massaexporten är avgörande för papperstillverkningen i länder som Tyskland, Storbritannien och Frankrike. En femtedel av EU-ländernas konsumtion av sågade trävaror produceras i Sverige. Av den svenska exporten av massa och papper respektive sågade trävaror går 22 respektive 32 procent till länder utanför EU.
Skogsindustrin är teknik- och kunskapsintensiv med högteknologiska processer och produkter med stort kunskapsinnehåll. Den europeiska massa- och pappersindustrin är tekniskt ledande i världen. Finland och Sverige leder utvecklingen i Europa, och i det europeiska skogsindustriklustret spelar även de nordiska leverantörsföretagen och konverterarna en betydelsefull roll. Svenska forskningsinstitut spelar en ledande roll för stora europeiska forskningsprojekt.
Produktionsvärdet i skogsindustrin i Sverige är 215 miljarder. Massa- och pappersindustrin svarar för ungefär hälften av produktionsvärdet, sågverken för drygt 25 procent, trähus- och snickeriindustrin för 16 procent och industrin för papperskonvertering för 10 procent. Branschen är exportintensiv; i genomsnitt 60 procent av produktionsvärdet utgörs av export. Också här dominerar massa- och pappersindustrin med nära 80 procent av produktionsvärdet genererat av exportefterfrågan.

Handeln med skogs- och träindustriprodukter ger Sverige ett betydande exportöverskott. År 2007 uppgick exporten till 127 miljarder kronor, medan importen av motsvarande produkter uppgick till 29 miljarder kronor. Därmed blev överskottet i handeln med skogsindustriprodukter 98 miljarder kronor. 

Översikt över delbranscher i skogs- och träindustri

Skogsindustrin, särskilt massa- och pappersindustrin, är kapitalintensiv. Investeringar i nya massalinjer eller pappersmaskiner uppgår till flera miljarder kronor. I genomsnitt utgör skogsindustrins investeringar 15 - 20 procent av de totala industriinvesteringarna, vilket genererar sysselsättning hos leverantörer och underleverantörer. Sysselsättning i tjänste- och servicenäringar dominerar, men sysselsättningseffekterna i maskin-, elektro- och instrumentindustrin är också betydande. 

Skogsindustrin är av vital betydelse för svensk glesbygdsutveckling och sysselsättning genom sin lokalisering till regioner och orter där i många fall alternativ sysselsättning är begränsad eller saknas. Skogs- och träindustrin sysselsätter direkt 68 000 personer. Industrisysselsättningen visar en nedåtgående trend, såväl i massa-, pappers- och sågverksindustri som i industrin generellt. Emellertid ökar sysselsättningen i de industrianknutna tjänstenäringarna, som levererar till industrin, och detta balanserar nedgången i den direkta industrisysselsättningen. Varje anställd i skogsindustrin ger sysselsättning för ytterligare två i branscher som levererar varor och tjänster till skogsindustrin. Härigenom genereras sysselsättning i skogsbruket, verkstads- och kemiindustrin, transportnäringen, leverantörer av IT- och telekomutrustning och tjänster, konsulttjänster. Av de indirekt anställda är över hälften i tjänstenäringar.


¹ Till skogsindustri räknas här massa- och pappersindustrin, sågverksindustrin, träskiveindustrin, tillverkning av förpackningar av trä, papper och papp samt snickeriindustrin. Den enskilt största sektorn är pappersindustrin.
² Skogsnäringen definieras här som skogsbruket och skogsindustrin.



 

Kontakt

Katrin-Heinsoo.jpg
Katrin HeinsooBranschstatistik08-762 72 42