Industrins Ekonomiska Råd presenterar rapporten

Finanskrisen spred sig snabbt från USA till resten av världen och har
lett till kraftiga penning- och finanspolitiska stimulanser, inklusive stöd
till finanssektorn och fordonsindustrin. Trots omfattningen på de
finanspolitiska stimulanserna är dessa snarast i underkant och i regel
utspridda över flera år. Sannolikt behöver finanspolitiken bli än mer
expansiv och i än högre grad samordnad.

Trots räddningsinsatserna är finanskrisen långt ifrån över.
Många företag har fortfarande problem med sin kreditförsörjning.
Det finansiella systemet kommer att utsättas för nya påfrestningar när
bankernas kreditförluster ökar framöver. Det betyder att den negativa
kreditåtstramningsspiralen ännu inte är överstånden.

Det är uppenbart att protektionistiska strömningar gjort sig gällande i
EU liksom i andra länder med starkt politiskt tryck att ”skydda” inhemska
företag och arbetstillfällen. Om protektionismen skulle få fotfäste
riskerar det att allvarligt underminera återhämtningen inom Europa
och globalt.

Stöden inom fordonsindustrin skiljer sig radikalt mellan t ex EU-länderna
vilket bidrar till att snedvrida konkurrensen. Det är dock inte givet att de
länder som för den mest interventionistiska industripolitiken gynnas av
detta i längden. Risken är att en nödvändig anpassning förhindras eller
bara skjuts framåt. Industripolitiska åtgärder för att stötta företagen bör
tillämpas återhållsamt och utifrån de riktlinjer som EU tagit fram.

Finanskrisens effekter på den reala ekonomin
Finanskrisen har det senaste halvåret lett till ett kraftigt ras i den globala
efterfrågan och ett BNP-fall i OECD-området på 3 till 4 procent i år förefaller
troligt. Nästa år lär också präglas av lågkonjunktur med mycket svag
tillväxt och fortsatt stigande arbetslöshet.

Krisen slår igenom i hela den globala ekonomin. Tidigare förhoppningar
om motståndskraft i olika delar av världen har i allt väsentligt fått överges.
Den explosionsartade ökningen av handelsströmmarna under
globaliseringens mest expansiva fas sammanföll och växelverkade med
en ohållbart snabb ökning av finansiell exponering över nationsgränserna.

Den svenska ekonomin drabbas minst lika hårt som OECD-området
under 2009. På längre sikt kan svag krona, starka privata och offentliga
balansräkningar samt lägre räntor bidra till en starkare svensk återhämtning.
Det går emellertid inte att undvika en kraftig försämring på arbetsmarknaden;
sysselsättningen minskar kraftigt och arbetslösheten stiger till en bit över
10 procent.

Omslaget i inflationsmiljö har varit dramatiskt och KPI i många länder sjunker
under 2009. Centralbankernas huvuduppgift framöver blir att motverka
uppkomsten av deflationsspiraler. Den svenska inflationen har hittills följt
utvecklingen i omvärlden och en KPI-nedgång på ca ½ procent i år följs av
motsvarande uppgång år 2010.

I vår senaste rapport i september 2008 hävdade vi att nedgången troligen
skulle bli allvarligare än rådande konsensusbild. Även i denna rapport
bedömer vi att de internationella nedåtriskerna överväger. Riskerna för
en negativ spiral där den finansiella och reala krisen fördjupas är betydande.
Oväntat snabb normalisering av de finan-siella förhållandena samt
större effekter av den ekonomiska politiken är de huvudsakliga riskerna
på uppsidan.

Konsekvenserna för den svenska industrin
Nedgången i industrin är betydligt större än i andra delar av ekonomin.
Under fjärde kvartalet sjönk industriproduktionen med hela 12,5 procent
i volymtermer, att jämföra med fallet i BNP på 4,9 procent.
I januari i år låg industriproduktionen hela 23 procent lägre än i januari 2008.

Det mesta talar för oförändrat svag produktionsutveckling även under de
närmast kommande månaderna. Orderingången steg visserligen på
exportmarknaden i januari men ligger 34 procent lägre än förra året efter
raset under fjärde kvartalet. På hemmamarknaden har efterfrågan på
industriprodukter minskat nästan lika mycket, knappt 30 procent.

Effekterna av efterfrågeraset på industrins sysselsättning är också
märkbara men försämringen är ännu i sin linda. Antalet sysselsatta
minskade med 2,5 procent fjärde kvartalet jämfört med ett år tidigare
medan sysselsättningen i arbetstimmar sjönk med 5 procent.
Mest minskade sysselsättningen inom fordonsindustrin och trävaruindustrin.

Industrins konkurrenskraft
I rådande konjunkturläge dominerat av en global efterfrågekris är det
mycket svårt att uttala sig om svensk industris konkurrenskraft på kort sikt.
I Sverige, liksom i många andra länder, har produktivitetsutvecklingen
varit svag under de senaste åren. Generellt sett har Sverige dock hävdat
sig väl vad gäller arbetskostnad per producerad enhet.

Deprecieringen av den svenska kronan har haft en positiv effekt på
exportindustrins konkurrenskraft. Men för att få märkbar effekt i
samhällsekonomin krävs att det finns en efterfrågan på exportmarknaderna.
I dagens situation är det uppenbart att raset i efterfrågan väger betydligt
tyngre än konkurrenskraftsförstärkningen till följd av kronans nedgång.
Det återstår också att se hur kronan kommer att röra sig framöver.
Vi räknar med att kronan på något års sikt kommer att förstärkas mot
euron för att återigen hamna under 10 kr nästa år.

Sveriges attraktivitet som industriland verkar ha mattats att döma av de
måttliga nivåerna på ingående utlandsinvesteringar till Sverige.
Samtidigt har de inhemska investeringarna utvecklats förhållandevis väl
under de senaste åren. Flera branscher och företag brottas dock med
betydande konjunkturella och strukturella problem. 

De industrianställda och deras arbeten
Arbetsmarknadsläget för de anställda inom industrins har försämrats
tidigare, snabbare och kraftigare under den senaste tiden än på övriga
delar av den svenska arbetsmarknaden. Detta är ett uttryck för att industrin
är betydligt mer internationellt konkurrensutsatt än övriga branscher.
Varsel om uppsägningar är mer frekventa inom industrin eftersom man
där har en högre andel av de anställda som är tillsvidaranställda.

Samtidigt är det viktigt att notera att lediga platser anmäls och
nyanställningar sker även under lågkonjunkturer och ekonomiska kriser.
Visserligen går personalomsättningen ner och flödena på arbetsmarknaden
minskar. Men detta innebär inte att all matchning mellan lediga arbeten
och arbetssökande helt upphör.

För ytterligare information, kontakta rapportens författare:
Pontus Braunerhjelm, Forum för småföretagsforskning (FSF)
0709-320189
Olle Djerf, Olle Djerf Ekonomikonsult AB
tel 070-555 94 96 eller 08-35 44 27
Håkan Frisén, Skandinaviska Enskilda Banken
tel 08-763 8067 eller 070- 763 8067
Henry Ohlsson, Uppsala Universitet
tel 0707-30 32 76 eller 018-471 1104  

På Industrikommitténs webbplats finns  hela rapporten tillgänglig i
pdf-format från kl 11.00 den 27 mars 2009.