EU-kommissionen lade under hösten 2012 fram ett förslag om att undanta 900 miljoner utsläppsrätter från handel under ett antal år, så kallat back-loading. Syftet med förslaget är att driva upp priserna på utsläppsrätter. Förslaget har sedan kommissionens presentation diskuterats såväl i EU Parlamentet som i medlemsstaterna. Under de senaste veckorna har såväl miljöutskottet i EU-parlamentet, ENVI som den svenska regeringen förklarat sig positiva till EU-kommissionens förslag om back-loading som innebär politiska ingrepp i handeln med utsläppsrätter.
En av hörnstenarna i EU:s klimatpolitik är handel med utsläppsrätter. När systemet sjösattes 2005 var det tydligt att syftet med systemet är att så kostnadseffektivt som möjligt uppnå ett i förväg bestämt mål, att sätta ett tak på framtida utsläpp.
Målet som är satt för den innevarande perioden 2013-2020, är att minska utsläppen med 21 procent till 2020. Det råder inga som helst tvivel om att vi kommer att nå det målet. Utbudet av utsläppsrätter på marknaden är inte större än att det stämmer överens med målet. Priset på utsläppsrätter reflekterar, som på vilken marknad som helst, utbud och efterfrågan. Att priset är lågt indikerar att efterfrågan är låg, vilket innebär att utsläppen av koldioxid är låga. Att vi kan minska utsläppen detta till en lägre kostnad borde vara något positivt, särskilt i den ekonomiska kris Europa befinner sig i. Såväl EU-parlamentets miljöutskott som den svenska regeringen har de senaste veckorna förklarat sig positiva till EU-kommissionens förslag.
EU är därmed på väg att med öppna ögon höja kostnaderna ytterligare för företag och hushåll i tider av ekonomisk kris, utan någon som helst klimatnytta. I Norden visar erfarenheten att en höjning av utsläppsrättspriset på tio euro ger sju öres ökning på elpriset. Att göra den här typen av politiska ingrepp sänder dessutom signalen om att Europa är en policymässigt instabil region att investera och verka i.