I sin debattartikel presenterar de en rad förslag. Miljöpartiets finansiering är en glesbygdsskatt som de kallar ”differentierad lastbilsskatt”. Deras mål är 100 procent förnybar energi till år 2030. Satsningar utlovas på järnväg, bostäder och för företagande. Tyvärr går inte ekvationen ihop. Det enda konkreta finansieringsförslaget från Miljöpartiet innebär att löftena skall finansieras med en avfolkad landsbygd, mindre kommunikation och mindre biobränslen.
Glesbygdsskatten är ett gammalt förslag som de rödgröna drev i valrörelsen under namnet kilometerskatt. Skatten har ingen koppling till miljöpåverkan utan utgår från avstånd. Har du inget alternativ till lastbil, även om den så går på 100 procent förnybara bränslen, så får du betala. Det blir också en åtgärd direkt i strid med Miljöpartiets mål för förnybar energi. I dag har 35 procent av bränslena i vårt energisystem sitt ursprung från skogen. Det mesta tas fram med hjälp av skogsindustrin.
Detta är en industri helt beroende av lastbil. Även om vi är en av landets största järnvägsanvändare och ökar andelen tågtransporter stadigt, så går det ingen järnväg ut i skogen. Järnvägsnätets längd är mindre än 3 procent av vägnätets. Glesbygdsskatten skulle göra en stor del av skogstransporterna olönsamma, och därmed även uttaget av bioenergi olönsamt. Miljöpartiet räknar med en skatt på 4 miljarder kronor per år från lastbilar. En sådan summa kan bara nås med en hög skatt med få undantag och låga systemkostnader. Därför känner vi stor oro för Miljöpartiets förslag.
I valrörelsen 2010 fanns samma förslag, framlagt av de rödgröna. Lösningen på problemen ovan kallades även då differentiering. Olika skatt på olika ställen för att ta hänsyn till utsatta näringar och glesbygden. Problemet var att ingen företrädare för de rödgröna kunde ge besked om hur detta förslag såg ut. Ibland skulle Norrland undantas, ibland skulle skatten bara läggas på de stora Europavägarna.
Miljöpartiet utlovar en rad goda och viktiga satsningar, inte minst på järnvägssidan, som näringslivet välkomnar. Frågan är om dessa är hållbara om inte finansieringen är det?
Marie S Arwidson
VD Skogsindustrierna