Remissvar: Det svenska näringslivet påverkades kraftigt av 2010 års snökaos på järnvägen. Skogsindustrin är en stor exportör och Skogsindustriernas medlemsföretag måste kunna lita på att de kan leverera till sina kunder. Under vintern 2010 var inte det helt fallet, vilket framkommer i Skogsindustriernas egen undersökning.
Efter vintern 2010 har flera utredningar genomförts:
Skogsindustrierna har genomfört en sammanställning av effekterna för medlemsföretagen. De direkta effekterna uppskattas till 75-95 miljoner kronor, men det är de indirekta effekterna som är de allvarligaste. Läs dokumentet här.
Det långsikta problemet är dock de samhällsekonomiska analyserna, som ligger till grund för all planering av järnvägen. De verkliga samhällsekonomiska kostnaderna för gods återspeglas inte. Ett exempel är den utredning som McKinsey tagit fram åt Trafikverket. Där anges att godstrafiken står för 72 procent av vinterns förseningstimmar samtidigt så står godstrafiken endast för 7 procent av den samhällsekonomiska kostnaden. Detta visar att den samhällsekonomiska kalkylen är gravt skev mellan gods- och persontransporter. Den samhällsekonomiska kostnaden för gods utgörs bara av kapitalkostnaden för godset under förseningstiden.
Det faktum att fabriker fått problem med produktionen på grund av brist på järnvägsvagnar är inte medräknat. Sverige är ett exportberoende land och industrier som förlorar kunder på grund av sena godsleveranser gör det till största sannolikhet till en konkurrent i ett annat land. Godstrafik måste få högre prioritet. Det är inte rimligt att gods ska fastna 14 dagar i Hallsberg.
Under vintern 2010 verkade Banverket helt sakna handlingsplan för hantering av snö och is. Banverkets krishantering var stundtals helt förlamad. Läget var katastrofalt för många transportköpare. Det saknades kapacitet i verkstäder, vilket har gjort att problem med bromsar och luftledningar inte blir åtgärdade och vagnar och lok blir stående. Banverket har tidigare erkänt brister i rutiner och i information till kunderna. På initiativ av Skogsindustrierna bildades en krisgrupp tillsammans med flera transportköpare för att Banverket snabbt skulle kunna redovisa akuta problem, ge en utåtriktad information och vara ett redskap för problemlösning.
Trafikverket gör nu en satsning under 2011 för att undvika samma problem kommande vintrar. Förhoppningsvis hinner de viktigaste åtgärderna komma på plats före vintern, men vissa åtgärder är långsiktiga och kommer därför att ta tid att implementera fullt ut. Styrning och ledning är till exempel frågor som måste ha långsiktig prioritet för att vi till kommande vintrar ska kunna få en fungerad godstrafik på järnvägen.