I sitt remissvar avstyrker Skogsindustrierna avfallsutredningens huvudalternativ, som skulle innebära att kommunerna tar över ansvaret för insamling av förpacknings- och tidningsavfall från hushåll. En sådan förändring av ansvaret i återvinningskedjan skulle inte ge de fördelar för miljö, hushåll och samhälle som är målet för utredningens förslag. Skogsindustrierna förordar alternativförslaget - att existerande rollfördelning kvarstår men med vissa nya moment för att förstärka ansvaret. Det är en mycket snabbare, billigare och säkrare väg att uppnå de förbättringar i insamlingssystemen, som efterlyses.
Skogsindustrierna ansluter sig i alla väsentliga delar till det yttrande daterat 2012-12-21 som avgivits av FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamlingen) och stödjer till fullo FTIs ambitioner att utveckla och förstärka producentansvaret.
Skogsindustrierna tillstyrker:
- Ett utvecklat och förtydligat producentansvar för returpapper och pappersförpackningar baserat på utredarens alternativa förslag i kombination med en handlingsplan från FTI och inrättandet av en ordning med förhandsgodkända insamlingssystem
- En avreglering av grovavfallsmarknaden som skulle höja servicenivån och minska problemen med illegal dumpning av grovavfall på FTIs återvinningsstationer och i naturen
- En avreglering av marknaden för verksamhetsavfall, eftersom det skulle minska problemet med att mindre verksamheter felaktigt utnyttjar FTIs återvinningsstationer för sitt förpackningsavfall
- Att informationsansvaret överförs på producenterna
- Införande av avfallshierarkin i Miljöbalken, med ett förbränningsförbud för sådant papper som går att materialåtervinna (paper for recycling), vilket ger en hårdare styrning av avfallshanteringen och minskar risken för att insamlat material inte används till tillverkning av nya produkter
Skogsindustrierna avstyrker utredarens huvudförslag med kommunalt insamlingsansvar för returpapper och pappersförpackningar av följande skäl:
- Producentansvaret och nuvarande obrutna kedja från insamling till materialåtervinning slås sönder och pappersindustrins tillförsel av viktig råvara av god kvalitet och i förutsägbara mängder riskeras
- Regering och Riksdag frånhänder sig möjligheten att definiera en nationell ambitionsnivå för servicenivå och utformning på insamlingssystemet då varje kommun själv bestämmer vad som ska gälla
- Miljökonsekvenser och kostnader har inte bedömts i utredningen, vilket innebär att sakskäl och underlag för utredningens huvudförslag om kommunalt insamlingsmonopol saknas
- Hanteringen av schablonersättningen är inte löst och är problematisk
- Ansvar bör gå ”hand i hand” med befogenhet
- Producenterna fråntas inflytande över hur övergripande mål ska nås då insamlingen ska utformas av varje kommun individuellt. Det viktigast verktyget för måluppfyllelse kontrolleras inte längre av producenterna
- Svårt att särredovisa returpapperets och pappersförpackningarnas kostnadsandel i kommunala insamlingssystem
- Införande av ett kommunalt monopol kan inte motiveras utifrån de krav som konkurrenslagstiftningen kräver
- Nedskräpningsproblematiken, som är ett av utredarens huvudmotiv för att föreslå en återkommunalisering, påverkas inte av ett ändrat huvudmannaskap
- Svårighet med information på en nationell nivå när insamlingssystemet ser olika ut i olika kommuner
Frågor av speciell vikt för ett framgångsrikt producentansvar för returpapper och pappersförpackningar
Inrätta ett nationellt producentregister
En förordning om FGI (Förhandsgodkända insamlingssystem), med tvingande anslutningskrav för producenter, i kombination med upprättande av ett nationellt producentregister gör det möjligt för den nationella myndighet som regeringen utser att utöva tillsyn enligt utredarens förslag och eliminerar därmed risken för s.k. ”friåkare”. Upprättandet av registret förutsätter en tydlig reglering av producentbegreppet.
Klargör vem som är producent
Av speciellt intresse för Skogsindustrierna och våra anslutna företag är tolkningen av producentbegreppet i lagstiftningen, som under nu snart två års tid varit föremål för diskussioner med Miljödepartementet och Naturvårdsverket och också behandlats av rättssystemet utan att vägledande beslut kunnat fattas. Enligt Naturvårdsverkets nuvarande tolkning är i stort sett varje företag, som för sin verksamhet låter producera trycksaker, att betrakta som producent, oavsett om detta lever upp till kravet på yrkesmässighet och oavsett storlek på företaget.
Det är av avgörande vikt att de nu aktuella frågetecknen rätas ut genom ett förtydligande av lagstiftningen eller genom tillämpningsföreskrifter till förordningen. Idag kan vem som helst som t ex ger ut en kundtidning anse sig vara producent och också slippa undan kravet att inrätta ett insamlingssystem som är anpassat till trycksakens distributionsområde. De som gjort sig skyldiga till denna vantolkning av lagstiftningen är kommunala bolag och förvaltningar, vilket givit dem betydande konkurrensfördelar på avfallsmarknaden, jämfört med privata avfallsbolag.
Ladda ner remissvaret