Ökad tillväxt

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2010-02-08
Det råder stor enighet om att vi ska öka produktionen i de svenska skogarna. Propositionen ”En skogspolitik i takt med tiden” (2007/08:108) slår fast att ”en hög tillväxt motverkar klimatförändringarna genom ökad upplagring av kol i växande skog och mark och i olika skogsprodukter samt genom ökad biobränsleproduktion”. En utredning från SLU (Möjligheter till intensivodling av skog, MINT 2009) visar att Sverige skulle kunna öka den årlig tillväxten i skogen med 30 miljoner kubikmeter om intensivodling genomfördes på 15 % av skogsmarken.

Skälen för att öka produktionen är många och goda. Ska vi behålla vår konkurrenskraft och förse Sverige med råvara till pappersbruk, sågverk och energiproducenter behöver vi mer skog. Det skapar jobb och exportinkomster. Mer skog är också bra för miljön. Papper och trävaror kan ersätta produkter som inte är baserade på förnyelsebar råvara. Ska skogen dessutom bidra till att bryta oljeberoendet är en ökad produktion nödvändig.

Det finns många sätt att öka tillväxten – bättre föryngringar, effektivare insektsbekämpning, förädlade plantor, minskade viltskador, dikesrensning, gödsling och nya mer snabbväxande trädslag. Ingen enskild åtgärd räcker för att förse oss med all skog vi behöver.

Gödsling

Sedan 1960-talet har skogsbruket använt sig av kvävegödsling i barrskog på fastmark för att öka produktionen av virke. Normalt erhålls en extra produktion på 10-20 skogskubikmeter per hektar efter en engångsgödsling med en normal gödseldos (150 kg N/ha). I slutet av 70-talet var den årliga gödslingsarealen som störst. Då gödslades nära 200 000 ha. Därefter sjönk den årliga arealen fram till 2002 då drygt 14 000 hektar gödslades för att därefter vända uppåt igen till dagens nivå på ca 60 000 ha.

Diskussionen om miljöeffekter av skogsgödsling har pågått i årtionden och lett till omfattande forskning. I mitten av 90-talet genomfördes dessutom en stor miljökonsekvensbeskrivning (MKB) om gödsling av IVL och Skogforsk samt en studie, ”Kväve 2002” av Skogforsk. I SLU:s utredning ”Möjligheter till intensivodling av skog (MINT) från 2009 studerades effekterna av behovsanpassa gödsling. I behovsanpassad gödsling gödslas ungskogar vartannat eller vart tredje år med just så mycket kväve som träden kan ta upp. Alla de tre studierna leder till en klar och tydlig slutsats. Om gödsling utförs i rätt tid och på rätt plats kan den ökade tillväxten förenas med god miljövård.

Nya trädslag

Det nya trädslag som svenskt skogsbruk storskaligt har längst erfarenhet av är contortatallen. Under 1970-talet introducerades den på allvar i de svenska skogarna och det har därefter visat sig bli en av de mest storskaliga och verkningsfulla produktionshöjande åtgärderna som genomförts i svenskt skogsbruk. Contortatallen ger 40 procent högre produktion än svensk tall. Den snabbare tillväxten ger lägre slutavverkningsålder och därmed kortare avverkningscykler. Men nya trädslag är inte bara intressanta för att de växer fortare än traditionella trädslag. De kan också ha bättre motståndskraft. Svartgranen klarar till exempel frost bättre än den svenska granen, douglasgran och sitkagran är bättre anpassade till de klimatförändringar som vi ser också i Sverige och contortatallen har betydligt större motståndskraft mot skadegörare och sjukdomar än den svenska tallen.

Odling av snabbväxande trädslag på nedlagd jordbruksmark är också en möjlig väg för att öka tillgången på biobränsle i framtiden. Poppel och hybridasp är arter som nu testas för odling i större skala.

Skogsindustriernas synpunkter

● Enligt utredningen ”Möjligheter till intensivodling av skog” kan produktionen öka med 30 miljoner kubikmeter om 15 % av den produktiva skogsmarken i Sverige intensivodlas.
● Balans mellan produktion och miljö är en självklarhet
● Med ökad tillväxt räcker skogen både till ökad virkes- och massavedsproduktion och för att möta den ökande efterfrågan på biobränsle
● Skogsbruket måste fokusera på tillväxthöjande åtgärder.

Det svenska virkesförrådets utveckling

Tillväxten är större än avverkningen

 

Kontakt

Mårten-Larsson.jpg
Mårten LarssonSkogsdirektör Chef näringspolitiska avdelningen08-762 79 72