Debattartikel höghastighetståg 2009-09-22

Sidan senast granskad/uppdaterad: 2012-06-01
Den 15 september gjorde Skogsindustriernas vd Marie S Arwidson ett inlägg i Dagens Industri om den aktuella debatten om höghastighetståg. Allt fler politiker har under senare tid uttalat sig för investeringar i höghastighetståg och en statlig utredning nyligen presenterats i frågan. Samtidigt vill Skogsindustrierna uppmärksamma de investeringsbehov och flaskhalsar som finns i dagens infrastruktur och behovet och samhällsnyttan av att åtgärda dessa.

Kostnaden för höghastighetståg hamnar på över 100 miljarder kronor enligt Banverket. Men klimatnyttan för höghastighetståg ligger 15 – 20 år in i framtiden. Investesteringarna i dagens järnväg uppgår till 1,1 miljarder kronor per år. Ändå är det i det nuvarande nätet vi kan skapa ökad klimatnytta i dag. Transportsektorn står för en tredjedel av utsläppen, skogsindustrin är i sin tur landets största transportköpare. Därför har skogsindustrin, som en av få branscher, ett konkret och ambitiöst mål om att minska koldioxidutsläppen från våra transporter med 20 procent till år 2020. Det ska bland annat ske genom att lägga över mer gods på järnväg. Nya banor för höghastighetståg förordas av politiker från alla läger, samtidigt tvistar forskarna om samhällsnytta och klimateffekt.

Höghastighetstågen ska konkurrera med flyg och bil men inrikesflyget står för bara 1 procent av utsläppen. Fler skulle säkert tilltalas av att åka tåg om det blir snabbare och enklare. Men gör passagerartåg som går i 350 kilometer i timmen i stället för i 250 skillnad för klimatet? Banverket uppskattar att spårkapaciteten som skulle frigöras för godstransporter uppgår till 2,2 miljoner tonkilometer per år. Ställ det i relation till att de totala godstransporterna ligger på över 15 miljoner tonkilometer. I den preliminära planen för transportsystemet som nyligen överlämnades till regeringen saknas både medel för ett flertal existerande flaskhalsar och för att öka kapaciteten framöver. Centrala godsstråk, som till exempel ett dubbelspår Hallsberg – Mjölby, blir inte klara de närmaste tio åren.

Enkla och lönsamma åtgärder som elektrifiering av järnväg genomförs inte heller på viktiga sträckor med dagens planer. Ett godståg som kan köra 100 mil på el i stället för på diesel minskar utsläppen från cirka 1 800 kilo koldioxid till 0,3 kilo. Att investera i den befintliga infrastrukturen skulle vara samhällsnyttigt och klimatsmart, det skulle också gynna tågresenärerna, då en stor del av förseningarna beror på underkapaciteten. Vi vet var behoven finns, konkreta planer på åtgärder ligger färdiga för att möta dagens och framtidens transportbehov. Många av godsprojekten som är aktuella har diskuterats i decennier.

Vi är inte emot höghastighetståg, de är en del av Sveriges framtida infrastruktur. Om nya privata aktörer ser en potential och en marknad för att bekosta höghastighetståg är det välkommet. Men det är inte ansvarsfullt att lägga stora statliga pengar på smala projekt när grund behoven i den befintliga infrastrukturen för järnväg är långt ifrån tillgodosedda. Innan vi bygger morgondagens järnväg är det dags att bygga färdigt dagens.

Marie S
Arwidson
vd, Skogsindustrierna
 

Relaterade länkar

Debattartikel / Höghastighetståg