Vid massa- och pappersindustrin produceras huvudsakligen pappersmassa och pappersprodukter, men även en del andra specialiserade produkter.
Pappersmassa
Pappersprodukter fyller en mängd viktiga funktioner, t ex som förpackningsmaterial, för informationsförmedling, som hygienartiklar och för speciella ändamål. Skilda krav ställs på produkterna – därför används olika typer av fiberråvaror för olika produkter. Fiberråvarorna kan indelas i mekaniska och kemiska massor, som båda tillverkas av nyfiber, samt returfibrer.
Mekaniska massor ger ett relativt svagt papper, som gulnar och avtar i styrka vid påverkan av ljus. De ger ett högt vedutbyte, men är elenergikrävande. De används till tidningspapper, journalpapper, vissa typer av kartong samt mjukpapper. Exempel på mekaniska massor är termomekanisk massa (TMP), kemitermomekanisk massa (CTMP), slipmassa och halvkemiska massa.
Kemiska massor ger ett starkt papper, som används till emballage, skriv- och tryckpapper samt mjukpapper. Massan kan blekas med bibehållen styrka och får då goda egenskaper för tryck. Vedslaget påverkar papperets egenskaper också. Barrved är långfibrig, vilket ger ett starkt papper. Lövved har kortare fibrer och ger papperet goda tryckegenskaper. Exempel på kemiska massor är sulfatmassa och sulfitmassa.
Returfibrer består av insamlat papper av olika kvaliteter, som först sorteras och befrias från oönskade material. För viss användning krävs avsvärtning, dvs tryckfärgen tas bort. Returfibrer används för tillverkning av tidningspapper, mjukpapper och vissa typer av kartong. I Sverige är återvinningen hög – 77 % av allt papper som användes i landet samlades in 2008.
Pappersprodukter
Huvuddelen av den producerade pappersmassan används för papperstillverkning i Sverige. För att kunna tillverka papper och kartong av en viss kvalitet blandas vanligen massor framställda enligt olika metoder och av olika slags fibrer med varandra. Till största delen används nyfiber – ca 15 % av den totala fiberförbrukningen utgörs av returfiber. Tillverkningen av förpackningspapper och kartong är ungefär lika stor som tillverkningen av tryckpapper. Trähaltigt tryckpapper betyder att papperet innehåller mekanisk massa. Mjukpapper utgör en mindre del. Vid tillverkningen görs tillsatser för att erhålla speciella egenskaper, t ex bestryks papper för att erhålla högre ytjämnhet och glans, som lämpar sig för tryck av text och bild.
Mer än 85 % av pappersproduktionen exporteras och största köparländer är Tyskland, Storbritannien och Frankrike.
Pappersmassa, produktion och export 2008
|
Antal fabriker
|
43
|
|
Total kapacitet, milj. ton
|
13
|
|
Kapacitet per fabrik, 1000 ton
|
302
|
|
Produktion, milj. ton
|
12,1
|
|
- Mekanisk massa, 1000 ton
|
3570
|
|
- Halvkemisk massa, 1000 ton
|
263
|
|
- Sulfit- och oblekt sulfat, 1000 ton
|
2805
|
|
- Blekt sulfat barr, 1000 ton
|
4070
|
|
- Blekt sulfat löv, 1000 ton
|
1363
|
|
Export, milj. ton
|
3,4
|
|
Exportvärde, mdr kr
|
16,3
|
Papper, produktion och export 2008
|
Antal fabriker
|
43
|
|
Total kapacitet, milj. ton
|
12,5
|
|
Kapacitet per fabrik, 1000 ton
|
291
|
|
Produktion, milj. ton
|
11,7
|
|
- Tidningspapper, 1000 ton
|
2560
|
|
- Trähaltigt tryckpapper, 1000 ton
|
1881
|
|
- Träfritt tryckpapper. 1000 ton
|
1383
|
|
- Mjukpapper, 1000 ton
|
330
|
|
- Förpackningspapper, 1000 ton
|
911
|
|
- Wellpappmaterial, 1000 ton
|
2008
|
|
- Kartong för förpackning, 1000 ton
|
2469
|
|
- - Övrigt papper och kartong, 1000 ton
|
121
|
|
Export milj. ton
|
10,1
|
|
Exportvärde, mdr kr
|
70,4
|