Sidan senast granskad/uppdaterad: 2010-01-13

Prioritering av höghastighetståg riskerar utarmning av dagens järnväg

2009-11-16
Skogsindustrierna har lämnat remissvar på
utredningen om höghastighetståg (SOU 2009:74).
Skogsindustrierna uttrycker i svaret en oro för att
stora satsningar på höghastighetståg i närtid skulle
tränga ut andra järnvägsinvesteringar som är mer
motiverade ur ett samhällsekonomi- och
klimatperspektiv.

Skogsindustrierna är en av Sveriges ledande exportnäringar
och tillika landets största transportköpare. En stor andel av
transporterna sker idag på järnväg, och som en del av
branschens egna klimatmål arbetar man för att öka
järnvägstransporterna ytterligare. Skogsindustriernas mål är
att minska utsläppen av koldioxid från branschens transporter
med 20 procent till år 2020.
Regeringens utredare Gunnar Malm föreslår att separata
höghastighetsbanor byggs på sträckorna Stockholm-Göteborg
och Stockholm-Malmö. Vidare konstaterar utredningen att trafik
på sådana banor skulle kunna starta 2023-2025. Att bygga
banor för höghastighetståg skulle emellertid innebära mycket
stora investeringsbeslut. Kostnaden uppskattas till 125 miljarder
kronor av utredningen och till minst 100 miljarder kronor av Banverket.
Skogsindustrierna säger inte nej till höghastighetståg. Men man
ifrågasätter i sitt remissvar om höghastighetståg är det mest
samhällnyttiga infrastrukturprojektet i närtid. Är det rimligt att påbörja
sådana satsningar utan att först åtgärda problem i nuvarande
järnvägsinfrastruktur? Man påpekar även risken för att ett sådant
projekt tränger undan andra viktiga järnvägsinvesteringar. Även
argumentet att höghastighetståg skulle frigöra kapacitet för
godstransporter på övriga järnvägsnätet ifrågasätts, då kapacitet
och behov idag långt ifrån sammanfaller med vad som skulle
frigöras av höghastighetståg.

— Ett statligt åtagande för höghastighetståg kommer oundvikligt
krympa infrastruktur¬budgeten och därmed under lång tid tränga
undan andra välbehövliga satsningar, säger Staffan Thonfors,
transportdirektör på Skogsindustrierna.
Redan idag finns en rad identifierade behov och flaskhalsar i
järnvägsinfrastrukturen som skulle behöva åtgärdas i närtid.
Från Skogsindustrierna har tre centrala godsstråk pekats ut som
högt prioriterade: dubbelspår Hallsberg — Mjölby för ökad
kapacitet på hela det sammanhängande godsstråket genom
Bergslagen, investeringar för ökad bärighet och kapacitet på
Bergslagsbanan och dubbelspår på hamnbanan och ny
Marieholmsbro till Göteborgs Hamn. Skogsindustrierna anser
att det är viktigt att staten först bör börja med de akuta
flaskhalsarna i de centrala stråken för godstrafiken. Här finns
såväl samhällsnytta som miljönytta att uppnå med hjälp av relativt
små investeringar.

— Idag är transporterna en av de stora klimatutmaningarna.
Som en av landets största transportörer och exportnäringar
har vi ett ansvar i denna fråga. Skogsindustrin har som en av
få branscher ett konkret mål för att minska utsläppen från våra
transporter, men vi klarar inte detta utan nödvändiga
investeringar i järnväg, avslutar Marie S. Arwidson, vd för
Skogsindustrierna.

För mer information vänligen kontakta:
Staffan Thonfors, Transportdirektör, Skogsindustrierna, 070-574 57 21
Karin Eriksson, presskontakt, Skogsindustrierna, 070-254 48 49