För att Sverige och Europa ska kunna nå EU:s klimatmål är det viktigt att skogarna växer bättre.
– Om vi vill åstadkomma maximal klimatnytta, så måste vi satsa på ökad tillväxt i våra skogar, säger Jan Åhlund, Holmen Skog.
Under det senaste seklet har mängden virke i skogen fördubblats i Sverige, till stor del tack vare kravet på återplantering. Idag är Sveriges yta till 70 procent täckt av skog. Under det senaste decenniet har den genomsnittliga årstillväxten legat på runt 110 miljoner skogskubikmeter, medan drygt 96 miljoner skogskubikmeter skördats. Den varma sommaren 2018, med stor torka, innebar ett hack i kurvan men åren därefter har den skogliga tillväxten varit fortsatt hög. Men för att nå de mer långsiktiga målen krävs ändå ett fortsatt gediget arbete med kolinlagring.
– Och då behöver vi framför allt öka tillväxten i våra skogar. Om vi vill maximera klimatnyttan, så ska inte skogarna bli riktigt gamla, säger Jan Åhlund, strategisk kommunikatör, och tidigare skogsbrukschef, på Holmen Skog.
Viktiga åtgärder för att öka tillväxten
Skogsindustrins stora utmaning framöver är hur den nödvändiga tillväxten i skogarna ska kunna uppnås, samtidigt som tillkommande avsättningar ytterligare reducerar den tillgängliga marken för produktion. I Skogsindustrins Framtidsagenda, med löften för en hållbar utveckling, beskrivs hur klimatnyttan ska öka med 30 procent fram till 2040. I agendan beskrivs också hur kolinbindningen ska öka i våra skogar. Lösningen är framför allt: Med hjälp av ökad tillväxt.
– Holmen var tidigt ute med att göra en tillväxtutredning redan år 2004. Den visade på en tillväxtpotential på 25 procent fram till 2040. Vi använder den som en målbild för de olika tillväxthöjande åtgärder som vi numera utför. Störst potential för en ökad tillväxt finns i föryngringsarbetet genom att använda förädlade plantor, se till att rätt planta av rätt trädslag hamnar på rätt ställe och att sedan med alla medel också se till att de nya plantorna överlever de första åren, säger Jan Åhlund.
Bevattning av plantor.
Foto: Friggesund
Förädlade plantor
Ända sedan 1940-talet har Sverige bedrivit skogsträdsförädling och de flesta gran- och tallplantor som planteras idag är förädlade. Skogsträdsförädling innebär att träd med bra egenskaper korsbefruktas och testas i plantskolor. För varje ny förädlad generation blir egenskaperna bättre. Men det är en långsam process, eftersom det förädlade frömaterialet måste växa upp som fröträd i en fröodling innan de kan börja ge frön som sedan kan användas i plantskolorna.
– I skogsbruket används idag nästan enbart förädlat plantmaterial. Med anledning av klimatförändringar och andra risker har vi blivit noggrannare med att välja rätt trädslag för varje planteringspunkt. Vi kan inte bruka våld på naturen. Vi behöver välja det trädslag som har bäst förutsättningar att överleva och växa bra på platsen, säger Jan Åhlund.
Gödsling av skogarna
Gödsling är en annan tillväxthöjande åtgärd. Det näringsämne som träden lider mest brist på i Sverige är kväve. Genom att sprida kvävegödsel på skogsmarken är det möjligt att snabbt öka trädens tillväxt. Resultaten blir omedelbara och klingar av efter ungefär tio år. Under normala förhållanden ökar skogens tillväxt och upptag av koldioxid med 10–20 ton per hektar under en tioårsperiod efter gödsling.
– Gödsling används idag väldigt lite i skogsbruket jämfört med jordbruket. Här finns en potential, men gödsling är dyrt och kan kräva en ordentlig rådgivningsinsats om det ska ske i en större skala. Det är också viktigt att gödsla på rätt sätt och på rätt marker, för att värna om den biologiska mångfalden och rennäringen, säger Linda Eriksson, ansvarig för nationella skogsfrågor på Skogsindustrierna.
– Om vi ur ett samhällsperspektiv ska öka kolsänkan, så kanske vi i större utsträckning ska välja att gödsla yngre skogar i stället för som idag tio år innan skörd, säger Linda Eriksson.
Omfattande viltskador
En annan viktig åtgärd för att öka tillväxten är att komma till rätta med viltskadorna, eftersom obalansen mellan viltstammarnas storlek och tillgången på foder leder till höga betesskador på ungskogar av framför allt tall. Men även biologiskt viktiga och betesbegärliga trädslag som rönn, asp, sälg och ek har på många platser svårt att utvecklas till vuxna träd på grund av hårt betestryck.
Enligt en rapport från Viltskadekommissionen, som publicerades förra året, beräknas de samhällsekonomiska förlusten av förlorad tillväxt och uteblivet förädlingsvärde till 12 miljarder kronor per år.
– I norr är det älg och i söder är det huvudsakligen hjort som äter upp den nya skogen. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har inom ramen för älgförvaltningssystemet formulerat ett mål, som säger att 70 procent av de träd som ska bli timmer inte ska vara påverkade av viltbete. I stora delar av landet är skadorna betydligt större än så, säger Jan Åhlund.
Det höga betestrycket har också en påtagligt negativ inverkan på klimatet.
– De nivåer som betestrycket befinner sig på idag innebär ett bortfall i trädens möjliga koldioxidupptag som motsvarar utsläppen från alla transporter i hela Sverige, säger Jan Åhlund.
